MADEIRARESA

MAJ 2001

PROLOG

Hustru Viola framförde hösten 2000 önskemål om att åka till Madeira våren 2001. Eftersom vi båda är blomintresserade hade jag inget att invända. Fritidsresor fick den stora äran att ordna vår resa och veckolånga vistelse på den "gröna" ön.

GEOGRAFI OCH HISTORIA

Som syns på kartan ovan ligger Madeira bara 500 km norr om Kanarieöarna och tillhör geografiskt Afrika - till skillnad från Azorerna som ligger långt nordväst ut. Båda ögrupperna tillhör Portugal, men har ett relativt självständigt styre inklusive rätt att beskatta sig själva.

Efter 5,5h flygresa från Arlanda landar vi på den enda flygplatsen (klar 1964 och förlängd sedan några år), bussresa via motorväg (EU-pengar) till vårt hotell "Baia Azul" i västra Funchal. Temperaturen drygt 20 grader och solen gassar. Vilken start på besöket!

Madeira och grannöarna är av vulkaniskt ursprung och högsta toppen på huvudön är drygt 1800 meter. Om man tänker på att Atlanten når ner till 4-6000 meter inte långt från kusten är det ordentliga nivåskillnader.

Ön Madeira är bara 56x21 km stor.

Mer omfattande bebyggelse påbörjades under tidigt 1400-tal och svedjebränning, vulkanisk jordmån samt ett milt och regnigt (på höjderna) klimat har gett Madeira smeknamnet "Guds botaniska trädgård". Regnvattnet fördelas över hela ön med hjälp av ett sinnrikt nät av bevattningskanaler "levadas". Tidigt exporterades socker, vin till Portugal och Spanien.

På 1500-talets mitt drabbades Madeira av franske piraten de Montluc som under drygt 2 veckor dödade, plundrade och vandaliserade ön. Nunnorna tog sin tillflykt till "Curral das Freiras" - nunnornas dal (som syns på bergsbilden tidigare).

Under 1600-talets slut erhöll britter bosatta på ön speciella privilegier och ett antal irländska, skotska och engelska köpmannafamiljer etablerade sig på ön. Dessa handlade med framför allt de speciella Madeira-vinerna.

Under 1800-talets senare del påbörjades en turism av sanatoriekaraktär. På senare år har turism av mer standardkaraktär blivit en huvudnäring på ön. Vi kunde urskilja turister framför allt från England, Skandinavien, Holland, Frankrike och även portugiser. Inte så många tyskar vilket kan vara skönt (ursäkta!). Kryssningsfartygen är regelbundna gäster och det skepp som låg inne hade både engelska och amerikanska passagerare. Ett kraftigt hotellbyggande kan enligt min åsikt på sikt förstöra det genuina Madeira.

Madeira är inget för "hålligång-folket". Turistmedelåldern snarare bortåt de 60. Många hand-i-hand med ryggsäck. Maten är inte speciellt billig.

Många "exilmadeiraner" har återvänt efter strävsamma år i utlandet (Ex. Brasilien, Syd-Afrika) och byggt fina villor efter sluttningarna ner mot Funchal.

forts ....